Barnlös och nästan påkörd

Vanja tillbringar en natt med mammo och faffa (mormor och morfar för er som inte kan Vanjas språk).  Tror inte hon har sovit borta från oss sedan sista april, då vi var med Sandra och Kim ute i Njurunda där dom var husvakter. En evighet sedan!
Det gick ju iaf bra att lämna henne där. Som det alltid gör.
Nu hoppas vi bara att mormor och morfar får någon sömn inatt och att inte Vanja behöver bli så ledsen för att inte ”mamsepattsen”  (bröstet) finns i närheten att snuttas på. Hon ammas ju fortfarande på kvällarna och har när hon varit sjuk och så sovit med oss i storsängen. Så vi får höra imorgon hur det har gått.

Men avsaknaden av mamma brukar gå bra tills hon uppenbarar sig igen. Då kanske helvetet bryter lös. Hihi
Nej då men det går nog ganska ok!

Och apropå det här med påkörd; När jag och Per var på väg hem från Bredsand så höll vi på bli påkörda av en bil som inte stannade vid rött ljus i trafikljusen. Den utfarten är verkligen livsfarlig och jag tar aldrig för givet att folk som kör på E4:an stannar vid ljusen trots att dom har rött och jag har grönt. Jag fiskör alltid ut och ser mig om tre gånger innan jag svänger ut, men idag lyckades ändå först en bil köra mot rött och smita förbi precis framför oss och sedan kommer en till och håller på att köra in i oss från sidan, men hinner tvärnita med skrikande däck och jag som argtutar. Polisen fick sig en påringning iaf! Passa er ni! Griskörare!

 

Den sjuka hösten.

Ja med dagis och höst kan man väl inte vänta annat än förkylning? Vanja och Per är snoriga och hostiga. I fredags såg Per med död än levande ut och Vanja har varit hemma med mig från i tisdags. Det har känts som att det varit bäst för henne även fast hon nog skulle klarat av att hänga med på dagis. Men gosa med mamma är nog toppen det också!

Norgesemester

Så var vi hemma igen då från en semester i Norge. Dock en semester utan Per, då han var tvungen att stanna hemma och ”jobba”.
Men desto roligare var det att komma hem till denna underbara människa!

Jag, Vanja och Asta åkte med mormor, morfar, morbror Johan och Tildavovven till Rørvik. Söndag -fredag.
Skönt med en uppassningsvecka för mig och superkul för Vanja med tokbus med mormor, morfar och Johan.

Det blev lite fiske för mig, fick bara en enda makrill (däremot var det en fet en!) Johan däremot drog upp en gigantisk lyr. Men eftersom det ösregnade ganska mycket och ofta där, så blev det korta fiskepass även för Johan där emellan när det vart uppehåll.

Första kvällen när vi kom dit så blåste det svinkallt och det regnade. När vi gjort oss hemmastadda i huset så kom både snö, hagel, blixt och åska. Snacka om välkomstväder!

Dagisdags

Förra veckan var det dags för Vanja att börja på dagis. Inskolningen startade måndag 17/8 kl 9.30. Hon kommer gå på Paviljongvägens förskola, Svampens avdelning.

Måndag: 9.30-10.30. Bara kolla på lokalerna och busa med några av barnen. Var inte så många där. Vanja blev överlycklig. Inskolas tillsammans med en annan pojke, William. Vi var med hela tiden.
Tisdag 9-11.30. Lek ute, lunch. Och så var dom utomhus en stund innan lunchen. När maten kom pekade Vanja på maten och skrek. Vår lilla hungriga varg. Per och jag var med hela tiden idag också.
Onsdag 8-11.30. Frukost, lek ute, lunch. Vid leken ute så tyckte fröknarna att det gick så pass bra med Vanja och att hon verkade lugn och säker även utan oss (hon gick ju iväg på en gång och kollade vad dom andra barnen höll på med) så att vi skulle testa att gå in och låta henne vara själv. Så vi satt i personalrummet fram till lunch. Gick hur bra som helst! Vi var med på allt utom vid leken utomhus.
Torsdag: 8-14. Frukost, lek, lunch, vila. Per börjar jobba igen, så jag är själv med Vanja vid frukost, sedan sitter jag i personalrummet och läser fram till lunch. Allt funkar jättebra medVanja, och vi äter lunch tillsammans. Sedan är det dags för momentet vi bävat lite för; VILAN. Men det gick över förväntan bra. Hon gnällde lite men till slut så somnade hon och sov och jag kunde till och med gå ut i från rummet.
Fredag: 8-14.30. Frukost, lek ute, lunch, vila, mellanmål. Första gången jag bara lämnade Vanja och inte var med själv på några moment. Hämtade henne efter vilan och allt hade gått toppen idag också! Vanja älskar dagis.

På barndop och…BRÖLLOP!?

Vanja och jag var på dop idag. Var Vanjas tremänning Adam som skulle döpas i Svartviks kyrka.
När vi sitter i kyrkan och väntar på bebisen som ska vara i centrum så börjar orgeln spela. Och döm till allas förvåning att det är bröllopsmarchen.
Då har Adde och Pillan bestämt att gifta sig samtidigt och överraskar oss allihopa. Även jag som egentligen inte är så nära dom blev jätte rörd av deras giftermål. Sedan var det dags för dopet och Adam är så jäkla söt! Det gick jättebra

Nytt från livet på Sallyhill

Vanja går nu hon. Full fart överallt. Underbart! Stora flickan nu.
I höst börjar hon på dagis. Paviljongvägens förskola, eventuellt avdelning Svampen. Blir spännande!

Asta ska på utställning nästa helg. I Norge (har glömt vart), så uppfödaren Eva kommer och hämtar Asta på midsommardagen och så blir hon borta en vecka ungefär. Kommer kännas tomt utan vovven, men det blir en nyttig upplevelse för oss alla tror jag. Och så hoppas vi på att hon gör bra ifrån sig och vinner!

Ett nytt år

Nyår firade vi tillsammans med Pers vänner Sandra & Kim.
Vi var hemma hos oss och åt middag, spelade tv-spel, snackade en massa, bus med Vanja och så satt Kim och Per vid datorn och ”jobbade” med ett projekt dom har…

Till middag gjorde vi hasselbackspotatis, kassler och äppel- & annanasgrädde. Till efterrätt blev äppelsmulpaj med vaniljvisp. Smarris!

Till vänster: Gladskiten Vanja och Astapastan
Till höger: Sandra, Vanja och Asta spelar spel

Till vänster: Kim i arbete
Till höger: Per…

När fyrverkerierna började gick vi alla ut på balkongen och tittade. Vanja var facinerad  över de plötsliga ljusglimtar som dök upp på himlen. Asta blev för upphetsad och lite stressad när det smällde, fast det var nog mest för att vi själva förde sånt liv och skrekpratade med varandra och hade sådana där visseltutar. När vi slutade med dom så blev hon genast mycket lugnare. Och hon klarade av nyårsraketerna finfint förra året, och har inte klagat vid smällar tidigare. Så jag tror starkt att det var vårt eget uppträdande som hon reagerade mest på.

Vanja är sussar gott i babysittern; det är tufft att vara social och i centrum hela tiden!