Jag låg i sängen och lyssnade på ljudbok på bärbara. Hade legat och ammat Vanja som jag brukar innan vi somnar. Men hon var inte på humör att ligga stilla, utan busade ner sig på golvet och lekte tittut bakom datorskärmen. Jag hade sänglampan tänd och en massa småsaker liggande på sängbordet. Hon plockade och pillade med sakerna där. Inget som jag var orolig för eller ens la så mycket uppmärksamhet på över huvud taget.
Tills jag hör ett fräsande. Det lät ungefär som när man stänker vatten i en het stekpanna. Fzzzt!
Jag tittar åt sidan och ser Vanja stå med ena handen på lampan. Hon skakar till av chock och smärta. Kan inte skrika först, men sedan kommer det mest hemska en mamma kan höra. Sitt barn i plåga.
Jag skyndar mig att ta upp Vanja och rusar till badrummet för att spola svalt vatten på handen. Hon skriker, tårarna sprutar, hon skakar. Ont så ont. Min själ värker. Jag vill ta smärtan ifrån henne! :*(
Får hjälp av Sandra att läsa i en läkarbok om jag gör rätt med att spola vatten. Sedan tar Per över med att spola Vanjas hand i vatten medan jag ringer 112 för rådgivning om vi måste in till akuten. Dock så säger dom att dom inte kan göra något och vi ska fortsätta spola handen och sedan ge henne typ Alvedon. Och höra av oss till primärvårdsjouren imorgon.
Till slut har Vanja slutat skrika och mest snyftar och gnyr av smärta och chock. Vi sätter oss i sängen och Per kommer med våta tvättlappar som vi lindar om handen. Hon har fått blåsor på pekfingret och långfingret och handen är röd. Försöker ge henne lite glass som svalkar i munnen och som är sött och gott. Hon får i sig lite, men vill helst ha bröstet. Pelle försöker skoja med henne och hon drar på munnen, men är mest ledsen. Efter ett tag är hon så slut att vi kan lägga oss ner och hon får ta bröstet och somnar. Min starka, modiga underbara dotter!
Sedan sover hon hela natten.
När hon vaknar på morgonen är hon rätt som vanligt. Pigg och glad. Tills hon kommer åt med den onda handen. Blåsorna är gigantiska! Vanjas pekfinger är dubbelt i tjocklek och hon har även en stor blåsa på långfingret. Men hon störs inte av den när hon inte kommer i direktkontakt med något just på det onda stället.
I dag var vi till primärvårdsjouren på vårdcentralen centrum och fick träffa en sjuksköterska som kollade på handen. Men det finns inte så mycket dom kan göra, utan hon la en kompress över blåsorna och ett bandage runt handen. Sedan fick vi med sådant att byta själva hemma. Det är bara att hålla rent och se till så att det inte blir någon infektion eller så, då måste vi tillbaka till vårdcentralen. Så nu får vi vänta och se.
Hon har varit pigg, glad och busig som vanligt i eftermiddag och ikväll. Störs inte alls av bandaget verkar det som. Blir lite intresserad när hon upptäcker att hon har något ovanligt på handen, men säger vi åt henne att hon inte får dra i bandaget så börjar hon leka med något annat.
Starka underbara du Vanja! Jag är så stolt över dig, du är så bra!
AJ AJ AJ! :*(
1 svar so far ↓
Cissan // söndag, april 19, 2009 vid 11: 47 |
Oj oj, aj aj, huvva dom små liven, allt är roligt tills det gör ont. Men lilla gumman vilka otäcka blåsor tant Cissan blåser *fffffff*. Ja det är hemskt när dom skriker av smärta, man vill helst ta smällarna själv om man kunde. Kram på er